"Nu dör jag"
Nu är jag tillbaka! Har haft det jätte bra! Vädret var la sådär men det var ganska skönt när jag sprang runt på stranden och lekte kull, eller T A G som Ryan säger. Lägenheten som vi bodde i var helt underbar, speciellt sängen! Herre jag hade en megastor säng helt för mig själv och det var nog den skönaste sängen jag någonsin sovit i! Min au pair mamma skrev till och med ner namnet på lakanen, så underbart var det! Sen var ju inte läget på lägenheten helt fel heller, det tog knappt 10 sekunder att komma till stranden, man var bara tvungen att gå förbi poolen först som var precis framför våran terass.
Jag fick sova ut varje morgon, vi åt ute på resturang varje dag, jag fick slappa en del på stranden och vi åkte på utflykter OCH jag fick betalt för det! Vi var på en sköldpadds farm där dom hade gigantiska sköldpaddor och mindre som man kunde fånga och klappa. Där hade dom även hajar och tonfisk, jag visste inte att tonfiskar var så stora! Jag har alltid trott att det var små fiskar men icke! I onsdags åkte vi till Stingray city, man åker ut med båt i ungefär en timma tills man kommer till ett ställe mitt ute i havet som är så grunt att man kan stå och där vimmlar det av stingrockor! Jag hoppade i vattnet och simmade runt där en stund tills våran kapten slänge i massa mat i vattnet och alla rockorna flockade sig runt oss. ÅÅÅH vilken panik jag fick! Dom var verkligen gigantiska, större än mig! Jag klappade en iaf innan jag gick upp på båten igen och fy va slemmig den var! Trevor hade redan fått panik så min au pair mamma hade redan tagit med honom upp på båten så jag satt och tittade med honom medans resten av familjen stod och pussade rockorna. Efter det åkte vi vidare till ett ställe och snorklade. Jag snorklade! Jag är nästan lite stolt över mig själv, jag brukar få panik av att bara vara i djupt vatten och nu snorklade jag för första gången, mitt ute på havet! Det gick ganska bra, jag svalde en del havsvatten och råkade andas med näsan några gånger men satan va häftigt det var! Såg massa fina fiskar och korall och en till stor rocka som simmade rakt emot mig! Fick lite panik om man säger så, jag hade inte fenorna riktigt under kontroll, kände mig helt handikappad när jag simmade runt med dom, speciellt eftersom jag inte bottnade. Men kul var det och nästa semester ska jag absolut testa på det igen! :)
Flygresan hem är en helt annan historia.. Först kunde jag inte checka in på flygplatsen för jag saknade ett nummer men som tur var kunde vi fixa det på plats på datorn men vilken panik vi hade. Det kunde ta upp till 72 timmar att få nummret om man hade otur men dom tur var fick jag det på en gång! Varför han ingen sagt att man måste ha ett sånt nummer eller varför står det inte i några utav mina papper?! Väl på planet fick jag sitta själv och vid fönstret, jackpott! Flygresan var riktigt behaglig tills... VÄRLDENS turbulens började strax innan vi skulle landa. FY FAN! Jag plockade upp minan åksjuketabletter fort som bara den men det hjälpte inte. Jag var LIVRÄDD och började må riktigt illa! mm, då började kvinnan tvärs över gången att kräkas! Det här var nog en utav dom värsta turbulenserna jag har varit med om jag satt bara och tänkte "nu störtar vi, nu störtar vi rakt ner i Hudsonriver! Oh titta där är New York! AAAAAAAAAAAAAHHHH NU STÖRTAR VI!" Asså fy fan, det höll nog på i 20 min men det kändes som en evighet! När vi väl landade satt jag och hyperventilerade med spypåsen i högsta hugg och vad kommer inte mot mig då? Jo stanken från kvinnans spya och åh det var så nära! Jag kände riktigt spyan i halsen men jag klarade mig som tur var! Skakade i säkert en timma efteråt och jag mår fortfarande lite illa, jag vågade inte äta något på hela hemvägen igår för jag var rädd att det skulle komma upp.
Insåg precis att jag har skrivit en hel berättelse om hur jag var nära att spy, men men, jag vill ha lite medlidande! Nu ska jag ta och packa upp lite och sen göra mig iordning för att gå ut och äta och gå på She's out of my league men Linnea och Julia :)
Jag fick sova ut varje morgon, vi åt ute på resturang varje dag, jag fick slappa en del på stranden och vi åkte på utflykter OCH jag fick betalt för det! Vi var på en sköldpadds farm där dom hade gigantiska sköldpaddor och mindre som man kunde fånga och klappa. Där hade dom även hajar och tonfisk, jag visste inte att tonfiskar var så stora! Jag har alltid trott att det var små fiskar men icke! I onsdags åkte vi till Stingray city, man åker ut med båt i ungefär en timma tills man kommer till ett ställe mitt ute i havet som är så grunt att man kan stå och där vimmlar det av stingrockor! Jag hoppade i vattnet och simmade runt där en stund tills våran kapten slänge i massa mat i vattnet och alla rockorna flockade sig runt oss. ÅÅÅH vilken panik jag fick! Dom var verkligen gigantiska, större än mig! Jag klappade en iaf innan jag gick upp på båten igen och fy va slemmig den var! Trevor hade redan fått panik så min au pair mamma hade redan tagit med honom upp på båten så jag satt och tittade med honom medans resten av familjen stod och pussade rockorna. Efter det åkte vi vidare till ett ställe och snorklade. Jag snorklade! Jag är nästan lite stolt över mig själv, jag brukar få panik av att bara vara i djupt vatten och nu snorklade jag för första gången, mitt ute på havet! Det gick ganska bra, jag svalde en del havsvatten och råkade andas med näsan några gånger men satan va häftigt det var! Såg massa fina fiskar och korall och en till stor rocka som simmade rakt emot mig! Fick lite panik om man säger så, jag hade inte fenorna riktigt under kontroll, kände mig helt handikappad när jag simmade runt med dom, speciellt eftersom jag inte bottnade. Men kul var det och nästa semester ska jag absolut testa på det igen! :)
Flygresan hem är en helt annan historia.. Först kunde jag inte checka in på flygplatsen för jag saknade ett nummer men som tur var kunde vi fixa det på plats på datorn men vilken panik vi hade. Det kunde ta upp till 72 timmar att få nummret om man hade otur men dom tur var fick jag det på en gång! Varför han ingen sagt att man måste ha ett sånt nummer eller varför står det inte i några utav mina papper?! Väl på planet fick jag sitta själv och vid fönstret, jackpott! Flygresan var riktigt behaglig tills... VÄRLDENS turbulens började strax innan vi skulle landa. FY FAN! Jag plockade upp minan åksjuketabletter fort som bara den men det hjälpte inte. Jag var LIVRÄDD och började må riktigt illa! mm, då började kvinnan tvärs över gången att kräkas! Det här var nog en utav dom värsta turbulenserna jag har varit med om jag satt bara och tänkte "nu störtar vi, nu störtar vi rakt ner i Hudsonriver! Oh titta där är New York! AAAAAAAAAAAAAHHHH NU STÖRTAR VI!" Asså fy fan, det höll nog på i 20 min men det kändes som en evighet! När vi väl landade satt jag och hyperventilerade med spypåsen i högsta hugg och vad kommer inte mot mig då? Jo stanken från kvinnans spya och åh det var så nära! Jag kände riktigt spyan i halsen men jag klarade mig som tur var! Skakade i säkert en timma efteråt och jag mår fortfarande lite illa, jag vågade inte äta något på hela hemvägen igår för jag var rädd att det skulle komma upp.
Insåg precis att jag har skrivit en hel berättelse om hur jag var nära att spy, men men, jag vill ha lite medlidande! Nu ska jag ta och packa upp lite och sen göra mig iordning för att gå ut och äta och gå på She's out of my league men Linnea och Julia :)
Kommentarer
Trackback
